Nåddes under eftermiddagen/kvällen av den sorgliga nyheten att Stefan Liv omkommit i en flygolycka. Eftersom jag är uppvuxen i HV-land svämmar mitt facebook-flöde över av hyllningar och tankar till Stefan med familj, för de allra flesta från regionen har han en speciell plats, så även för mig. En fantastisk målvakt, en härlig spexare och med många sköna intervjuer och kommentarer.
Varje gång något sådant här kommer mig tillräckligt nära påminns jag om hur kort och skört livet är.. Hur små de bekymmer vi har i vardagen egentligen är... Min tankar går till alla de som förlorar sina nära och kära för tidigt. Till de som mister en son eller dotter, en man eller hustru eller någon annan som står dem nära. Just nu, förutom Stefans familj, till den familj i min omgivning som förlorade sin son i en olycka för knappt två veckor sen...
Ta hand om varandra och uppskatta vardagen, man vet aldrig vad livet har i beredskap längre fram...
Fina ord!
SvaraRaderaJag känner mig involverad i dina fina tankar om livets skörhet. Vi förlorade vår son för 10 år sedan. Han blev bara 24 år. En elakartad cancer besegrade hans livsvilja. Han ville leva men sa till slut Ja till döden som kom alldeles för tidigt.
SvaraRaderaVarma hälsningar Olga och krama om era fina, duktiga killar Lingon och Tisse från mig och kompisen Märta-Mai
Fint skrivet. Vi har i dagarna fått reda på att en i familjen har fått diagnos cancer och den går ej att bota. Vi är i chock och det finns inget annat i våra tankar just nu.
SvaraRaderaInget känns viktigare än att få så fin tid vi kan tillsammans så länge som möjligt.
Ha det så bra
Katarina
Olga och Katarina:
SvaraRaderaSå tråkigt och ledsamt att höra för bådas del... Jag tänker på er och den sorg ni bär med er..